Du har säkert hört det förut: att vissa människor lär sig bäst genom att läsa i en bok, medan andra måste se en video för att ta in samma information. Det finns emellertid anledning att ifrågasätta flera påståenden när det kommer till lärmetoder och hur vi på effektivast sätt kan lära oss. Här listar vi några av de vanligast förekommande myterna.

1. Det finns bara en lärmetod som passar dig

Detta är den kanske mest seglivade myten och flera brister i detta påstående avhandlades redan 2010 i en forskningsrapport av Cedar R Reiner och Daniel Willingham. Faktum är att det inte finns några vetenskapliga studier som visar att du har en lärstil som passar dig bäst. Samtidigt visar undersökningar att så många som 95 % av de tillfrågade i en undersökning i USA tror att det finns specifika lärstilar som passar oss bäst. Modellen man ofta utgår från kallas VARK och står för Visuell, Auditiv, Läsning (Reading) och Kinestetisk/taktil.

Forskningen är i stort sett överens: oavsett om du tror att du lär dig enklast och mest effektivt genom visuell kommunikation, text, video eller genom att lyssna på en föreläsare är det inte i närheten av sanningen. Det finns nämligen vetenskapliga belägg för att användningen av multipla lärstilar inom lärandet ger allra bäst resultat – det vill säga, om du kan kombinera läsning, med visuellt och rörligt lärande så kommer du att minnas det du har lärt dig allra bäst.

2. Du lär dig med högra eller vänstra hjärnhalvan

En annan populär myt handlar om att vårt lärande baseras på huruvida vår vänstra eller högra hjärnhalva är dominant. Vad som brukar sägas är att den vänstra hjärnhalvan är detaljorienterad och mer kvantitativ, medan den högra snarare fokuserar på kreativitet och intuitivt tänkande.

Och visst stämmer det att våra olika hjärnhalvor är bra på olika saker – det finns emellertid diverse studier som visar att vi tenderar att använda våra hjärnhalvor ungefär lika mycket.

3. 10 000-timmars-regeln

Visst är det en kittlande tanke? Att vem som helst kan bli bra på vad som helst, så länge du lägger 10 000 timmar på att repetera? Denna idé presenteras i boken “Outliers : 10 000-timmarsregeln och andra framgångsfaktorer” av Malcolm Gladwell och finns även i psykologen Anders Ericssons forskning. Den bygger på att just 10 000 timmars övning på en och samma uppgift räcker för att du ska bli bäst i världen inom ett specifikt område.

En studie från Princeton University fann emellertid att medveten övning endast kan göra dig framgångsrik inom områden som är uppbyggda av väldigt specifika strukturer där reglerna aldrig ändras, som tennis, schack eller klassisk musik. På nästan alla andra områden finns andra variabler att ta hänsyn till – vilket gör att 10 000 timmar i de allra flesta fall inte räcker till att bli bäst i världen.

4. Din intelligens är förutbestämd redan vid födseln

Vi tenderar att tänka på intelligens som något du antingen har eller inte har, och en vanlig myt vi vill slå hål på handlar om att din intelligenskvot (IQ) är förutbestämd sedan födseln. En växande mängd forskning visar nämligen att vår intelligens kan öka med tiden, faktum är att forskning av Stanford-psykologen Carol Dweck visar att vår övertygelse om intelligens faktiskt kan påverka vår ansträngning, och i sin tur, vår prestation. Det vill säga, om du tror att du inte är tillräckligt intelligent för att lösa ett visst problem, så minskar chansen för att du faktiskt lyckas.

Om du vill veta hur du kan öva upp din intelligens finns det en massa olika knep att ta till. I Armenien har man till exempel infört schack som obligatoriskt ämne i skolan. Huruvida det faktiskt förbättrar intelligensen hos eleverna lämnar vi åt framtiden att utvisa, men visst är det en spännande tanke? Att kontinuerligt lärande har vissa effekter på intelligensen verkar emellertid många studier överens om.

5. Vi använder bara 10 % av våra hjärnors kapacitet

Har du någonsin hört att vi bara använder 10 procent av vår hjärnkapacitet? Även om detta talesätt får folk att tänka på sin outnyttjade potential, bör det betraktas som en analogi, snarare än ett vetenskapligt faktum. Även om det är sant att olika delar av våra hjärnor har specifika funktioner, betyder det inte att vi inte använder dem alla vid olika tidpunkter. Vår hjärna är ansvarig för vår rörelse och balans, andning, hjärtfrekvens och att lösa matematiska problem, och inte sällan använder vi dessa funktioner på en och samma gång.

Faktum är att större delen av din hjärna är aktiv nästan hela tiden, även när du sover. Så, även om den här idén ibland kan motivera deltagarna att prestera bättre är det inte vetenskapligt sant.

Med de här myterna om lärande i ryggen kan du som utbildare bemöta dem på rätt sätt och skapa en plattform och miljö som ligger till gagn för dina kursdeltagare.