Du har säkert hört det förut: att vissa människor lär sig bäst genom att läsa i en bok, medan andra måste se en video för att ta in samma information. Det finns emellertid anledning att ifrågasätta flera påståenden när det kommer till lärmetoder och hur vi på effektivast sätt kan lära oss. Här listar vi några av de vanligast förekommande myterna.

1. Det finns bara en lärmetod som passar dig

Detta är den kanske mest seglivade myten och flera brister i detta påstående avhandlades redan 2010 i en forskningsrapport av Cedar R Reiner och Daniel Willingham. Faktum är att det inte finns några vetenskapliga studier som visar att du har en lärstil som passar dig bäst. Samtidigt visar undersökningar att så många som 95 % av de tillfrågade i en undersökning i USA tror att det finns specifika lärstilar som passar oss bäst. Modellen man ofta utgår från kallas VARK och står för Visuell, Auditiv, Läsning (Reading) och Kinestetisk/taktil.

Forskningen är i stort sett överens: oavsett om du tror att du lär dig enklast och mest effektivt genom visuell kommunikation, text, video eller genom att lyssna på en föreläsare är det inte i närheten av sanningen. Det finns nämligen vetenskapliga belägg för att användningen av multipla lärstilar inom lärandet ger allra bäst resultat – det vill säga, om du kan kombinera läsning, med visuellt och rörligt lärande så kommer du att minnas det du har lärt dig allra bäst.

2. Du lär dig med högra eller vänstra hjärnhalvan

En annan populär myt handlar om att vårt lärande baseras på huruvida vår vänstra eller högra hjärnhalva är dominant. Vad som brukar sägas är att den vänstra hjärnhalvan är detaljorienterad och mer kvantitativ, medan den högra snarare fokuserar på kreativitet och intuitivt tänkande.

Och visst stämmer det att våra olika hjärnhalvor är bra på olika saker – det finns emellertid diverse studier som visar att vi tenderar att använda våra hjärnhalvor ungefär lika mycket.

3. 10 000-timmars-regeln

Visst är det en kittlande tanke? Att vem som helst kan bli bra på vad som helst, så länge du lägger 10 000 timmar på att repetera? Denna idé presenteras i boken “Outliers : 10 000-timmarsregeln och andra framgångsfaktorer” av Malcolm Gladwell och finns även i psykologen Anders Ericssons forskning. Den bygger på att just 10 000 timmars övning på en och samma uppgift räcker för att du ska bli bäst i världen inom ett specifikt område.

En studie från Princeton University fann emellertid att medveten övning endast kan göra dig framgångsrik inom områden som är uppbyggda av väldigt specifika strukturer där reglerna aldrig ändras, som tennis, schack eller klassisk musik. På nästan alla andra områden finns andra variabler att ta hänsyn till – vilket gör att 10 000 timmar i de allra flesta fall inte räcker till att bli bäst i världen.

4. Din intelligens är förutbestämd redan vid födseln

Vi tenderar att tänka på intelligens som något du antingen har eller inte har, och en vanlig myt vi vill slå hål på handlar om att din intelligenskvot (IQ) är förutbestämd sedan födseln. En växande mängd forskning visar nämligen att vår intelligens kan öka med tiden, faktum är att forskning av Stanford-psykologen Carol Dweck visar att vår övertygelse om intelligens faktiskt kan påverka vår ansträngning, och i sin tur, vår prestation. Det vill säga, om du tror att du inte är tillräckligt intelligent för att lösa ett visst problem, så minskar chansen för att du faktiskt lyckas.

Om du vill veta hur du kan öva upp din intelligens finns det en massa olika knep att ta till. I Armenien har man till exempel infört schack som obligatoriskt ämne i skolan. Huruvida det faktiskt förbättrar intelligensen hos eleverna lämnar vi åt framtiden att utvisa, men visst är det en spännande tanke? Att kontinuerligt lärande har vissa effekter på intelligensen verkar emellertid många studier överens om.

5. Vi använder bara 10 % av våra hjärnors kapacitet

Har du någonsin hört att vi bara använder 10 procent av vår hjärnkapacitet? Även om detta talesätt får folk att tänka på sin outnyttjade potential, bör det betraktas som en analogi, snarare än ett vetenskapligt faktum. Även om det är sant att olika delar av våra hjärnor har specifika funktioner, betyder det inte att vi inte använder dem alla vid olika tidpunkter. Vår hjärna är ansvarig för vår rörelse och balans, andning, hjärtfrekvens och att lösa matematiska problem, och inte sällan använder vi dessa funktioner på en och samma gång.

Faktum är att större delen av din hjärna är aktiv nästan hela tiden, även när du sover. Så, även om den här idén ibland kan motivera deltagarna att prestera bättre är det inte vetenskapligt sant.

Med de här myterna om lärande i ryggen kan du som utbildare bemöta dem på rätt sätt och skapa en plattform och miljö som ligger till gagn för dina kursdeltagare.

I september anordnar Moodle HQ en global konferens där Moodle-entusiaster från hela världen samlas för att dela idéer, samarbeta och lära av varandra. Sparkfore-teamet deltog i evenemanget för första gången förra året, och det var en underbar upplevelse. Med mer än 800 deltagare fanns det så många människor att träffa och ha intressanta diskussioner med.

Årets MoodleMoot Global-konferens pågår 19-21 september 2023 i Barcelona, Spanien. För mer information och registrering, besök moodlemoot.org/.

Engagerande seminarier och samtal

Förra året höll vi ett seminarium som heter Using a DevOps approach to increase Quality, Profitability, and Stability. För oss innebär DevOps-förhållningssättet en helhetssyn på de Moodle-tjänster vi tillhandahåller. I alla viktiga beslut är våra seniora IT-ansvariga och utvecklare involverade för att se till att vi överväger alla aspekter av de tjänster vi tillhandahåller innan vi gör någon utveckling av – eller planerar – några nya funktioner. I den här presentationen pratar vi om hur vi arbetar med planering, utveckling och driftsättning för att öka kvalitet, stabilitet och kundnöjdhet. Vi förklarar också varför det tar oss mindre tid nu att uppdatera alla kunders Moodle-installationer, än det gjorde att uppdatera en enda installation för sju år sedan. Klicka här för hela spellistan från Moodle Moot 2022.

Årets program

Det provisoriska programmet för Moodle Moot 2023 har precis släppts (observera att det kan komma att ändras). Tyvärr kommer vi inte att hålla några presentationer i år. Istället vill vi dela med oss av ett av de abstracts vi skickade in, som dessvärre inte accepterades. Tveka inte att höra av dig för att få veta mer, då vi gärna berättar mer om det här caset!

Identifiera det bästa sättet att leverera digital utbildning

Vilken typ av digital utbildning är mest effektiv för att nå mikro-, små- och medelstora företag inom jordbrukssektorn i Sverige? Denna frågeställning har ställts av Tillväxtverket och Hushållningssällskapet.

2023 startades ett projekt samfinansierat av Europeiska Unionen, för att undersöka framgångsrika sätt att implementera digital kunskapsöverföring om affärsutveckling till entreprenörer på landsbygden. I kärnan av detta projekt finns Moodle LMS, som fungerar som ett kunskapsnav som ger ett ramverk för att öka målgruppens digitala mognad. Målet med projektet är att utveckla digital kompetens som ska leda till implementering och ökad digitalisering.

Metoden som används är att köra flera “A-B”-tester, med samma kursinnehåll, men där presentationen och kommunikationen kring kurserna skiljer sig åt. För att genomföra dessa tester har vi skapat två nya funktioner, Elearnspark och Sparkfore Course Messages. Meddelandeverktyget kan skicka ut olika typer av meddelanden (via e-post eller SMS) inklusive modulmeddelanden för att ge en prenumerationsbaserad leverans och en rapport som visar när ett meddelande skickades och när länken i meddelandet öppnades. Vi släpper delar av dessa verktyg som öppen källkod.

Testerna kommer att genomföras under sommaren och början av hösten. De första resultaten tyder på att de mest effektiva sätten att leverera onlineutbildning till mikro-, små och medelstora organisationer är att använda SMS och modulmeddelanden i kombination. Våra resultat kommer att presenteras i en formell rapport under hösten.

Ha en riktigt härlig sommar!

Det har länge pratats om AI (artificiell intelligens) i samband med lärande, men det har ännu inte funnits några riktigt bra, tillgängliga exempel. Men som du säkert har hört – och kanske testat själv – kan ChatGPT (som tillhandahålls av Open AI) göra makalösa saker.

Det är bara en tidsfråga innan du som utbildare kommer att påverkas av den nya tekniken. Här är några förslag på områden där AI och lärande möts.

Ta fram material och texter

Det mest uppenbara användningsområdet är att använda chatten för att ta fram förslag på innehåll. Det kan till exempel handla om att be chatten föreslå en agenda eller innehållsförteckning för en utbildning, att författa faktatexter om utbildningens innehåll och/eller att sammanställa quizfrågor med svarsalternativ. Du som ämnesexpert behöver förstås verifiera att innehållet stämmer, men chatten kan förkorta tidsåtgången för att ta fram material och texter radikalt.

Frågebaserade övningar

Ett annat användningsområde är att låta kursdeltagarna träna på ämnet genom att ställa frågor till AI-chatten. Det kan vara frågor som kan du förklara…, kan du ge exempel på…, kan du jämföra…, kan du berätta mer om… etc. Poängen med den här övningen är att fördjupa förståelsen, genom att deltagaren behöver engagera sig i ämnet för att kunna ställa bra frågor och att deltagaren behöver tänka efter för att värdera informationen som presenteras.

Rollspel

Tekniken är inte riktigt tillgängligt ännu, men det är inte långt bort att AI kan användas som en motpart i ett fiktivt rollspel i syfte att låta deltagaren träna på att använda sin nyvunna kunskap. Det kan till exempel handla om att i en säljutbildning försöka övertyga en potentiell kund att köpa en ny produkt eller att i en ledarskapsutbildning hålla i ett medarbetarsamtal.

Kunskap on demand

När vi på ett effektivt sätt kan mata AI:et med information som vi vet är pålitlig, till exempel det egna utbildningsmaterialet, lagtexter på området och informativa böcker om ämnet kommer den här tekniken att ge deltagaren ett oöverträffat verktyg till kunskap på begäran. Genom att använda utbildning proaktivt, förebyggande inför en arbetsuppgift i kombination med ett enkelt sätt att få kvalitativa svar på frågor mitt under arbetets gång kommer AI-tekniken att kunna revolutionera hela utbildningsbranschen.

Med Sparkfore kommer du att kontinuerligt få tillgång till nya funktioner som stöttar lärandet med hjälp av AI. Stay tuned!

Vad det är som sker i mötet mellan deltagare och utbildare som gör det så givande? Du har säkert redan insett att medan utbildningsformen självstudie är bra att använda vid genomgång av teori och vid repetition, är den instruktörsledda utbildningens styrkor det personliga och det sociala.

Ett starkt utbildningserbjudande innehåller såväl delar för självstudie och delar tillsammans med en instruktör. I texten Möjligheter med digitalt lärande lyfte vi fram fem fördelar med självstudie och nu är det dags att fokusera på de instruktörsledda delarna.

En utbildare bidrar till en god lärandesituation genom att:

Förklara – Människor är gjorda för att lära sig saker tillsammans med andra och få saker är så effektiva sätt att lära sig som att ställa frågor och få svaret förklarat av någon som är kunnig i ämnet.

Exemplifiera – Att levandegöra ämnet genom att berätta egna exempel, gärna självupplevda, fastnar i deltagarens minne på ett helt annat sätt än att läsa sig till motsvarande information.

Fördjupa – En instruktör kan enkelt röra sig mellan förklaring och fördjupning av ämnet utifrån målgruppens förkunskaper och förförståelse, vilket innebär att utbildningens innehåll anpassas dynamiskt till behoven och blir därmed träffsäkert.

Diskutera – Under en instruktörsledd utbildning kan deltagare vägledas och uppmuntras av en instruktör att dela erfarenhet som de inte annars skulle ha berättat om. Genom att prata om ett ämne och diskutera tillsammans med andra, når deltagarna en djupare kunskapsnivå.

Skapa relationer – I det personliga mötet mellan instruktör och deltagare finns ett socialt samspel som bygger relationer, skapar ett ömsesidigt förtroende och som kan leda till återkommande kunder.

Som tur är behöver du inte välja det ena eller det andra formatet, tvärtom – hybrid är här för att stanna! I Sparkfore kan du enkelt lägga upp kurstillfällen, där deltagaren kan boka sin plats direkt i webshopen vilket gör att du kan hantera både självstudie och instruktörslett på ett effektivt sätt. Kontakta oss för mer information!

Vid en instruktörsledd utbildning kan du läsa av deltagarnas reaktion, vilket du inte kan göra i en webbutbildning utformad för självstudie. Men en bra kurs har sin utgångspunkt i personerna som ska gå den, det vill säga målgruppen. Din kurs kommer att bli ännu bättre om du, i samband med din planering av kursens innehåll, tar dig en stund att fundera på vad du vet om målgruppen och anpassar utbildningen därefter. Här kommer tre tips om hur du kan göra målgruppsanpassningen.

1. Förkunskaper

Vad kan målgruppen sedan innan? Är förkunskaperna jämna eller ojämna inom din tänkta målgrupp? En bra webbutbildning ser till att täcka upp för båda dessa situationer. Om den som ska gå kursen saknar nödvändiga förkunskaper kan du lägga in ordförklaringar och länkar till mer information som hjälper kursdeltagaren att förstå. Om den som ska gå kursen redan kan en hel del om ämnet, är det bra att erbjuda fördjupningar och utmaningar som stimulerar kursdeltagaren vidare.

2. Genomförande

Hur kommer målgruppen att genomföra utbildningen? Kommer de loss från sina ordinarie arbetsuppgifter under några timmar eller ska kursen genomföras parallellt med arbetet? En tydlig struktur med korta avsnitt skapar flexibilitet som alla vinner på. Använder de dator, surfplatta eller mobil? Se till att klicka igenom webbutbildningen som om du vore en i målgruppen. Funkar allt som det ska eller behöver du åtgärda någon del?

3. Inställning och motivation

Vad har målgruppen för inställning till ämnet? Hur är målgruppens motivation att genomföra utbildningen? Med små enkla medel kan du göra ämnet intressant. Det handlar till exempel om att vara konkret genom att ge exempel och berätta om verkliga situationer. Ett annat knep är att ställa frågor, låta kursdeltagaren fundera en stund och sedan presentera svaret. Tänk också på variationen i utbildningen, så att kursdeltagaren får ta del av olika format, exempelvis texter, bilder, filmer och övningar.

Sammanfattningsvis handlar målgruppsanpassning om att byta perspektiv och tänka sig in i kursdeltagarens situation: Vad kan målgruppen om ämnet, hur genomför de kursen och vilken är målgruppens inställning? Med små enkla medel kan du se till att just din kurs blir ett attraktivt erbjudande.

Lycka till!